Stress - Vad är det för något

Egentligen är stress något bra. Om det förekommer i lagom mängd vill säga. Man pratar om en positiv och negativ stress. En positiv stress kan göra att en individ presterar på toppen av sin förmåga, medan en negativ stress är känd för att vara ohälsosam och försämra prestationsförmågan. Hade vi inte haft vår stressberedskap där vi kan gå från vila till ett tillstånd av strids- eller flyktberedskap på väldigt kort tid, hade vi inte överlevt.

Vad händer när man blir stressad

Eftersom stress främst är en psykologisk funktion bör det ske något i hjärnan. Och det är precis vad det gör. Hypotalamus som reglerar emotionella funktioner skickar en signaler till binjuremärgen som i sin tur utsöndrar stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. I och med att detta utsöndras ökar hjärtfrekvensen, pulsen ökar, blodtrycket ökar och andningen ökar vilket ger en ökad transport av syre till både muskler och hjärna. Detta är precis detta man kan känna när man till exempel ska hålla ett föredrag inför en större mängd människor. Man blir nervös helt enkelt.
När man väl har kommit igång med föredraget och märker att det går bra och inte är någon fara sjunker nivån av stresshormoner och man börjar slappna av igen.

Detta system med utsöndring av adrenalin kallar man även för det aktiva systemet. Det är detta stressystem som gör att man kan prestera något överhuvudtaget, oavsett om det gäller i vardagen, inför ett prov eller på fotbollsplanen. Även när man känner fjärliar i magen beror på det aktiva systemet.

Den negativa stressen

Än så länge har vi bara hört att stress är något bra och positivt. Men många förknippar faktiskt stress med många negativa saker. Vi nämnde tidigare att vi har ett positivt aktivt stressystem, det innebär att vi har en motsats till detta, alltså ett passitvt negativt stressystem. Det systemet är det man kan känna när man sitter på jobbet och har en väldigt viktig uppgift som måste vara klar om 20 minuter, men inser att det kommer att ta längre tid. En sådan här negativ stressituation uppstår när vi hamnar i en situation där vi inte kan slåss eller fly. Vi känner alltså att vi inte har någon handlingsfrihet i situationen, vi kan ingenting göra.

När vi känner det så här är det hypofysen soms skickar signaler till binjurebarken där stresshormonet cortisol utsöndras. Detta gör i sinom tid att utsöndringen av adrenalin hämmas och vi blir passiva, defensiva och hoppas på att någon ska komma och lösa problemet. Vi vill helt enkelt inte fortsätta befinna oss i denna situation. Det finns helt enkelt ett negativt samband mellan det passiva systemet och vår prestationsförmåga. Ju mer Cortisol som utsöndras desto sämre presterar vi. I de mest extrema fall kan man bli helt paralyserad och kan inte röra sig ur fläcken.

Eftersom det passiva stressystemet gör att vi inte kan lösa det problemet vi står inför, fortsätter vi känna oss stressade eftersom problemet fortfarande finns kvar. Därmed fortsätter vi även att utsöndra adrenalin och cortisol och på det viset kommer vi inte ner till vår vilonivå igen. Vi går och är stressade jämt.
Pågår detta en längre tid kan det vara rent skadligt för vår hälsa. Vid lagom nivå av stress, som när man tillexempel utövar någon idrott, är nyttig och bra för både kroppen och psyket. Men när man inte kan sänka stressnivån, det är då det blir farligt. Då försvagas vårt immunförsvar, man bli lättare mottaglig för sjukdomar. Sjukdomar som kan vara allt från en vanlig förkylning till ökad cancerrisk.
Stress kan även leda till ett förhöjt blodtryck, hjärtkärlsjukdomar och blodproppar. Man kan också reagera med mer eller mindre kronisk ångest eller depression.